Skolan behöver se, förstå och ta chansen till det där lilla extra

Ibland tänker jag så här:
- Skolan borde nästan ta och bryta all undervisning under ett helt år och bara fokusera på frågor som rör världen, empati, solidaritet, medmänsklighet och mänskliga rättigheter.
En temadag då och då, eller en temavecka till och med, fungerar uppenbarligen inte. Skolan, jag och mina kolleger, har ett ansvar - och om jag får säga det - en chans, att förändra saker och ting. Hoppet är ute för en växande del vuxna, men våra små och unga kan fortfarande omformas och påverkas.

Där den svenska skolan står idag, tror jag våra chanser är goda. Utmaningen handlar om att få barn och unga att kanske våga tänka annorlunda än sina föräldrar - den miljö man är uppvuxen i. Våra svenska elever må ha tappat i diverse internationella jämförelser, men det är ändå bland dem vi finner en tolerans, en empati och en solidaritet som vuxna i många fall saknar. Om "flumskolan" nu har lyckats med någonting, så är det att forma tänkande, kännande och empatiska individer.
Men det slutar inte där.

Idag träffar läraren en elev ofta fler timmar än eleven träffar sina egna föräldrar. Vi lever i en tid där till och med våra barn är sekundära, en tid där JAG och MIN karriär är det primära. Och jag undrar hur bra jag är på att utnyttja detta faktum. Det faktum att jag faktiskt KAN påverka och göra skillnad.

Så jag skulle nästan vilja vända lite på steken. Vi lärare har på tok för mycket administrativa uppgifter idag som gör att vi inte kan eller hinner undervisa våra elever. Ponera att vi byter ut det där med undervisning och i stället tänker att den tid vi har att förändra världen genom våra unga, blir allt mindre. Men hur förändrar vi världen? Vilken kunskap är viktig för våra 13-åringar om 20 år?

Jag kan känna att skolan inte gör tillräckligt. Att den är för fokuserad på teori och ämneskunskaper. Och det är en följd av den situation vi befinner oss i - en lärare skulle älska att prata med sina elever om medmänsklighet, men, faktiskt, hinner inte!

Så när jag säger att skolan borde ta ett års break från allt vad matte, grammatik och periodiska system heter och i stället fokusera på en helt annan kunskap, så tänker jag att det är så långt det har gått. En lärare idag måste fokusera på teoretiska kunskaper, men det andra, det där mänskliga - det hinns inte med.

Jag tänker under det här året försöka kombinera de två. Det behöver inte vara så svårt. Jag kan diskutera med kidsen, läsa texter och använda mig av omvärlden vid olika uppgifter. Men det primära tänker jag inte låta vara grammatik eller en litteraturhistoria - utan mänsklighet.

Jag vill ta den där chansen.