IKT-Tips: Tre sätt att använda Kahoot i undervisningen

När jag första gången kom i kontakt med Kahoot var det lite en dröm som hade uppfyllts. Tidigare har jag experimenterat med olika lösningar som involverar eleverna och deras egna mobila enheter och trots en uppsjö av verktyg att använda är det först nu som kraften i ett byod-tänk eller 1-1 verkligen visar sig.
Vad Kahoot gör är en hel del men det jag och mina kolleger är rörande överens om är att det har gjort lärande roligt igen. Vi är nu flera lärare på skolan som använder Kahoot regelbundet i vår undervisning och nu börjar våra elever märka nyttan i det.
Så vad gör då Kahoot? För några år sedan började man prata om "gamification" i undervisningen, att med lek och spel göra lärandet roligare och engagerande men också anpassat efter dagens elever. Kahoot är ett utmärkt exempel på att det fungerar. För att Kahoot ska fungera över huvudtaget behövs teknik, antingen elevernas egna mobiltelefoner och plattor eller den som finns på skolan.
Den som av någon anledning är motståndare till IKT i skolan borde tänka om om man fick uppleva det som händer när dagens elever plötsligt uppmuntras att använda sina mobiltelefoner - redan här är succén ett faktum. Det här är steg ett och på många sätt kanske det viktigaste steget. Plötsligt bedrivs undervisning på ett sätt som dagens elever uteslutande svarar positivt på.
Kahoot är till viss del anonymt, vilket innebär att ingen elev hängs ut för att ha svarat fel, men genom att samla poäng kan eleven klättra på en synlig topplista. Det finns många fördelar med att man inte kan se vilka som svarade fel, däremot vet varje elev vad man själv svarat och kan notera det rätta svaret och lära sig vad som är rätt. Värt att tillägga är att Kahoot har nyligen förbättrat tjänsten genom att man kan spara ned resultaten från ett quiz och se hur varje elev svarade. Resultaten av ett quiz är annars mer eller mindre anonyma.

Steg två kan se ut på många olika sätt och jag ska här beskrivs hur jag använder Kahoot i olika situationer och syften.
1. Basera hel lektion runt ett quiz
Beroende på ämne och lektion kan man bygga ett quiz runt en genomgång eller en hel lektion. Efter varje fråga som eleverna svarar på, stannar man helt enkelt upp, förklarar och går igenom det som frågan handlade om. Till exempel om jag går igenom ordklasser så kan den första frågan vara “Vad är ett substantiv?” med fyra olika svarsalternativ. När frågan är besvarad, pausar jag, utvecklar och tydliggör ordklassen men även tittar på svarsalternativen. I slutet av lektionen kör jag quizet en gång till men utan stopp. Man kan då lätt se huruvida eleverna har hängt med under genomgången och om de snappat upp kunskap.

2. Visualisera elevernas inlärning genom quiz före och i slutet av lektionen
I stället för att parallellt med genomgången ha quizet uppe och levande, kan jag ibland starta en lektion med ett quiz och sedan avsluta med samma quiz. Det intressanta här är att eleverna själva kan tydligt se hur de lärt sig ny kunskap under lektionen eftersom det allt som oftas andra gången innebär fler rätta svar än första gången.
3. "Har du hängt med?"
Jag kan också skapa quiz med utgångspunkt ur dagens lektion och genomgång och på slutet helt enkelt göra en “Har du hängt med”-koll.

Kahoot är både lek och spel men också en tävling för vissa. De första gångerna jag använde Kahoot i klasser var eleverna så upphetsade att de hade svårt att fokusera på annat och i stället såg tävlingsmomentet i spelet. Det har lagt sig nu och det går numera utmärkt att pausa mellan varje fråga och ha genomgångar. En god idé kan vara att förtydliga innan man startar lektionen hur man kommer göra. Tävlingsmomentet kan säkert vara både positivt och negativt men det är tydligt att det både engagerar och motiverar till att vara uppmärksam och lära sig.