IKT-Tips: Tre sätt att använda Kahoot i undervisningen

När jag första gången kom i kontakt med Kahoot var det lite en dröm som hade uppfyllts. Tidigare har jag experimenterat med olika lösningar som involverar eleverna och deras egna mobila enheter och trots en uppsjö av verktyg att använda är det först nu som kraften i ett byod-tänk eller 1-1 verkligen visar sig.
Vad Kahoot gör är en hel del men det jag och mina kolleger är rörande överens om är att det har gjort lärande roligt igen. Vi är nu flera lärare på skolan som använder Kahoot regelbundet i vår undervisning och nu börjar våra elever märka nyttan i det.
Så vad gör då Kahoot? För några år sedan började man prata om "gamification" i undervisningen, att med lek och spel göra lärandet roligare och engagerande men också anpassat efter dagens elever. Kahoot är ett utmärkt exempel på att det fungerar. För att Kahoot ska fungera över huvudtaget behövs teknik, antingen elevernas egna mobiltelefoner och plattor eller den som finns på skolan.
Den som av någon anledning är motståndare till IKT i skolan borde tänka om om man fick uppleva det som händer när dagens elever plötsligt uppmuntras att använda sina mobiltelefoner - redan här är succén ett faktum. Det här är steg ett och på många sätt kanske det viktigaste steget. Plötsligt bedrivs undervisning på ett sätt som dagens elever uteslutande svarar positivt på.
Kahoot är till viss del anonymt, vilket innebär att ingen elev hängs ut för att ha svarat fel, men genom att samla poäng kan eleven klättra på en synlig topplista. Det finns många fördelar med att man inte kan se vilka som svarade fel, däremot vet varje elev vad man själv svarat och kan notera det rätta svaret och lära sig vad som är rätt. Värt att tillägga är att Kahoot har nyligen förbättrat tjänsten genom att man kan spara ned resultaten från ett quiz och se hur varje elev svarade. Resultaten av ett quiz är annars mer eller mindre anonyma.

Steg två kan se ut på många olika sätt och jag ska här beskrivs hur jag använder Kahoot i olika situationer och syften.
1. Basera hel lektion runt ett quiz
Beroende på ämne och lektion kan man bygga ett quiz runt en genomgång eller en hel lektion. Efter varje fråga som eleverna svarar på, stannar man helt enkelt upp, förklarar och går igenom det som frågan handlade om. Till exempel om jag går igenom ordklasser så kan den första frågan vara “Vad är ett substantiv?” med fyra olika svarsalternativ. När frågan är besvarad, pausar jag, utvecklar och tydliggör ordklassen men även tittar på svarsalternativen. I slutet av lektionen kör jag quizet en gång till men utan stopp. Man kan då lätt se huruvida eleverna har hängt med under genomgången och om de snappat upp kunskap.

2. Visualisera elevernas inlärning genom quiz före och i slutet av lektionen
I stället för att parallellt med genomgången ha quizet uppe och levande, kan jag ibland starta en lektion med ett quiz och sedan avsluta med samma quiz. Det intressanta här är att eleverna själva kan tydligt se hur de lärt sig ny kunskap under lektionen eftersom det allt som oftas andra gången innebär fler rätta svar än första gången.
3. "Har du hängt med?"
Jag kan också skapa quiz med utgångspunkt ur dagens lektion och genomgång och på slutet helt enkelt göra en “Har du hängt med”-koll.

Kahoot är både lek och spel men också en tävling för vissa. De första gångerna jag använde Kahoot i klasser var eleverna så upphetsade att de hade svårt att fokusera på annat och i stället såg tävlingsmomentet i spelet. Det har lagt sig nu och det går numera utmärkt att pausa mellan varje fråga och ha genomgångar. En god idé kan vara att förtydliga innan man startar lektionen hur man kommer göra. Tävlingsmomentet kan säkert vara både positivt och negativt men det är tydligt att det både engagerar och motiverar till att vara uppmärksam och lära sig.

Betyg från år 4 gör inte min systerdotter mer fantastisk - tvärtom!

Min systerdotter är fantastisk. Glad, pigg och nyfiken i en strut. Tyvärr träffas vi inte ofta utan det blir mest vid jul och på somrarna. För ett par veckor sedan fick hon dock ärva mammas gamla mobil (äntligen, som hon längtat!) och det första hon gör är att skaffa chattappen WhatsApp och nästan varje dag skickar hon meddelandet "vgd", vilket jag lärde mig betyder "vad gör du?"  I sommar fyller hon 10 år och i augusti börjar hon i år 4.
Jag och min fantastiska systerdotter älskar att
ligga på gräsmattan i sommarstugan
Ibland när vi träffas kan vi ligga på gräsmattan i sommarstugan på västkusten eller i hennes säng hemma i Halmstad med svag julmusik i bakgrunden, och bara prata om allt mellan himmel och jord. När hon var cirka sju år så hade hon en mängd frågor som alla började med frågeordet "Varför".
- Varför är du brun? Varför lämnade din mamma bort dig när du var liten? Varför vet du inte vem din pappa är? Varför är mormor och morfar din mamma och pappa?
Alla dessa frågor. Och varje svar genererade nya. Nu är det hon som förklarar för snart sjuåriga lillebror om varför Jeppe är brun och vilka hans föräldrar är. Hon gör det pedagogiskt, omsorgsfullt och noggrant. Lillebror förstår kanske inte helt hur det ligger till, men han försöker greppa det. För det är inte helt okomplicerat att förklara för ett litet barn varför föräldrar ibland tvingas adoptera bort sitt barn och att världen ser olika ut och att människor har det olika. Men min systerdotter, hon kan förklara så att lillebror nästan förstår. Jag är osäker på om jag kan.
Min fantastisk systerdotter är smart och redan för ett par år sedan vann hon över mig i "Skitgubbe". Jag vågar inte utmana henne längre, inte i något spel - det skulle ge mitt självförtroende en allvarlig törn. Hon är också kreativ, pysslar, ritar, snickrar, skriver, dansar och så klart så leker hon också med sina kompisar. Hon älskar skolan och sin fröken och hon älskar att lära sig nya saker som hon kan återberätta för mig och lillebror.
Min fantastiska systerdotter börjar efter sommaren år 4. Jag tror hon kommer fortsätta att gå till skolan skuttandes och nynnandes . Jag tror hon kommer göra så ända till den dag en vuxen ska avgöra om hon kan tillräckligt mycket och dessutom avgörs det på sätt som min fantastiska systerdotter kanske känner sig stressad över, pressad över och får ont i magen över. Sakta men säkert kommer hon kanske sluta skutta till skolan, sluta nynna - och sluta längta.
Jag har kanske fel men jag tror att det finns ganska många barn, precis som min fantastiska systerdotter, som i tre fyra år i början av sitt skolliv, skuttar lätt och glatt till skolan. Men så händer det någonting med åren som gör att dessa barn blir allt färre. Och jag undrar vad det är och varför det sker.
Kanske har en del av befolkningen en speciell gen som gör att strax innan tonåren så är det för dessa helt normalt att tröttna på att skaffa sig mer kunskap. Kanske finns det vissa med en gen som gör att det är helt naturligt för vissa människor att bli elaka mot andra människor. Det kanske till och med finns en gen, som majoriteten av vi verkar ha, som gör att mellan vissa år så måste vi tycka att skolmaten är äcklig. (När jag frågar min fantastiska systerdotter om hon gillar skolmaten blir hon alldeles lyrisk och höjer den till skyarna.)

Eller så är det någonting annat. Kanske lärarna? Politikerna? Pedagogiken? Samhället? Dataspelen? Videovåldet?
Någonting händer hur som helst. Det är som att Adam och Eva tuggar på ett nytt äpple och den här gången blir resultatet att vi plötsligt måste börja bevisa för varandra vem man är, vad man kan och vad man går för. Det i sin tur medför det som till slut kommer göra att jag om några år kommer att behöva påminna min fantastiska systerdotter om hur hon en gång i tiden älskade att gå till skolan, lära sig nya saker och hur hon var full av nyfikenhet och kreativitet.
Jag vill inget hellre än att min fantastiska systerdotter ska få fortsätta precis som hon gör. Om hon skulle börja år 4 och till jul bli bedömd efter en räcka olika kriterier - som inte alls "bara" handlar om kunskap, betyg är så mycket mer - så är jag rädd att innan år 4 är slut så kommer hon slutat skutta till skolan.
Det finns mycket att göra och jobba med. Om nu Pisaundersökningen är ett slags självändamål för svensk skola så har jag ett förslag som garanterat kommer ge bättre resultat än att döma och bedöma skuttande barn:

- Alla nyblivna föräldrar, läs för ditt barn från första dagen!

Klart Killar Kan Köra Kjol!

Jag det finns ett foto på mig när jag är si så där 5-6 år och iklädd en blå t-shirt och en röd blommig kjol och ett par röda träskor. I handen håller jag nyplockade blommor. Drygt 30-år senare kan jag fortfarande ses iklädd kjol och med nyplockade blommor. Men det tog till 2012 innan jag köpte en kjol, eller en skotsk kilt snarare, för att tiden och jag helt enkelt var mogen.

Nyligen blev jag intervjuad av ett internationellt magazin som var nyfikna att prata med en svensk man som ibland bär kjol, om varför han gör det och hur han blir bemött när han har den på sig. Så vi satt en lördag i drygt en timme och sedan en fotosession i tunnelbanan och journalisten fick med egna ögon se och uppleva hur omgivningen bemöter mig. Blickar så klart, folk som vänder sig om, pekar, skrattar eller lyfter på ögonbrynen klart imponerade. 99% av reaktionerna jag får är nämligen positiva.

Men låt oss titta på den tygbiten som man virar runt höften och som hänger ner över låren och slutar strax ovanför knäskålarna. Jag har två olika tygbitar i dagsläget och en tredje är beställd från Skottland - en helsvart i ett slags jeanstyg samt en blå/grön/svart skots tartan (Nightwatch tartan). Förutom att vara ett digert hantverk är tygbiten också tämligen laddad med åsikter och känslor och det är inte alltid självklart att att vem som helst kan klä sig i den. Ungefär som tygbiten som idag kallas byxor, för runt 50 år sedan kunde kvinnor få höra ett och annat om de gick klädda i denna tygbit med plats för två ben.

Visst är det märkligt? Att en tygbit, ett klädesplagg kan väcka så många olika reaktioner och tankar? Hål i öronen var länge någonting som bara tjejer och kvinnor använde för att utsmycka sig men sedan ville killar och män vara lika fina. Eller långt hår, för den delen. Nu är jag inte tillräckligt gammal för att minnas det, men nog har man hört talas om The Beatles och det ramaskri som nästan uppstod när gossarna sparade ut håret. Och se hur det blev!

Måhända är det kulturellt och geografiskt, för det finns kulturer idag och har funnits genom hela historien där både höftskynke och kaftan är en del av männens garderob. Men på de flesta ställen i “västvärlden” ger de upphov till uppmärksamhet och frågor. När jag går genom Stockholm i min kjol/kilt blir det alltid bekräftat. Just den här tygbiten och sättet det bärs på är fortfarande uppenbarligen helt vigt åt kvinnan och en man som bär det får leva med att bli uttittad och ifrågasatt.

Knas, om du frågar mig.



Har det med könstillhörighet att göra? Kan ett klädesplagg vara reserverat för ett kön? På krogen möter du servitriser i skjorta, byxor, slips eller fluga. Himmel och pannkaka - det går väl inte för sig! Eller? Det borde ju vara lika otänkbart som en man som jag som bär en kjol och knästrumpor. Fast nä, det är ju inte så. Jag kommer alltid bli uttittad, ibland utskrattad och alltid ifrågasatt, positivt som negativt, varför jag har på mig kjolen/kilten.

Men nej, jag kommer inte sluta av den enkla anledningen att jag älskar mina kiltar, älskar att bära dem och tycker att det är riktigt snyggt och coolt. Det är mest därför jag gör det. Sedan finns det så klart en liten del av mig som vill stå ut, vara avvikande och som alltid har trott och förspråkat att alla människor ska kunna få vara som man är och vill. Det har ingenting med mode att göra (kilt är knappast hett mode) och inte heller med sexualitet att göra. Definitivt ingenting med kön att göra.

När min tredje kilt kommer, planerar jag att bära kilt dagligen.

För att jag kan.

Min föreläsning: "Ord till dig som är ung och som äger framtiden"

Jag har haft svårt att riktigt kunna sätta en enkel rubrik till min föreläsning. Under ca 1,5 timme pratar jag nämligen om en massa saker som till en början kanske känns osammanhängande, men i slutet ändå kan ses som saker som är angelägna för dagens ungdomar och framtidens vuxna. Och det är väll i så fall den bästa rubrik jag kan sätta:
"Ord till dig som är ung och som äger framtiden"
Ska jag själv ge mig på att beskriva vad jag talar om är det allt från att vara barn, växa upp, fundera över sin sexualitet, bli mobbad och vara den som mobbar, identitetskris och identitetsskapande, rasism, kärlek, sex och samlevnad, självbild och personlig utveckling, språk och kommunikation, könsroller, näthat, medmänsklighet och empati och att kämpa för det som är rätt. Allt detta i en föreläsning som ibland kan vara rena stand-up-föreställningen med mycket skratt, fart och fläkt där jag rör mig och gestikulerar mig alldeles svettig, till partier med stort allvar och ibland emotionellt tungt.
När jag föreläser gör jag det som vuxen och som lärare och människa med nästan 20 års erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar. Jag är mycket frispråkig i mitt tal och använder ett språk som både är oväntat (för en vuxen och lärare) men som också är lätt att förstå för dagens ungdomar.
Större delen av föreläsningen är mer eller mindre improviserad. Jag har ett antal "ämnen" att använda men jag känner in stämningen i salen och publiken och försöker anpassa mig till den. Jag kan vid behov även fokusera på en eller flera ämnen om önskemål finns, till exempel rasism, mobbning eller tolerans.
Föreläsningen brukar lämna eleverna med olika frågor och funderingar beroende på deras egna erfarenheter och bagage, vilket gör att det finns någonting för alla. Som lärare kan man efteråt diskutera i klassen, ta fram alla saker eleverna tog fasta på men också be dem "skriva av sig" i text. Min erfarenhet är att det kan väckas så många olika tankar och känslor som många inte kan eller vågar ta upp i klassen, men ändå har behov av att få sätta ord på.

Om du vill veta mer eller är nyfiken på att se om jag kan besöka din skola eller klass, tveka inte att höra av dig. Vill du komma i kontakt med lärare som lyssnat på mig, kan jag även förmedla referenskontakt.
Jag jobbar på en mer utförlig presentation av min föreläsning, men om du innan dess vill komma i kontakt med mig så når du mig här:
Tel: 0760078867 Epost: kiltedteacherATgmail.com

Två videoklipp som förändrar

När jag ser på min roll som lärare ser jag tveklöst mig själv inte bara som en människa
med kunskap och uppdrag att utbilda i mina ämnen. Ofta är det nästan tvärt om, att
mina ämnen har mindre prioritet än det som verkligen är viktigt i ett större och längre
perspektiv. Det betyder inte att jag utelämnar ämneskunskaper, men jag försöker i
största mån använda mig av material och metoder som gör att även det andra får en
betydande plats i min undervisning.

Idag fick en nia titta på två videoklipp på Youtube och sedan skriva av sig i tjugo
minuter. När jag efter dagens slut på bussen hem läser vad eleverna skrivit, blev jag
tårögd och alldeles varm inombords. Precis som eleverna själva beskriver sin reaktion
på videoklippen.




Alla 25 elever beskriver hur de blev varma i hjärtat och hur deras dag fylldes med
glädje. Alla 25 eleverna beskrev hur de fick lust att "bara gå ut och hjälpa människor
som behöver hjälp". Alla 25 elever beskrev hur de under andra klippet fylldes av lycka
och knappt kunde hålla tårarna tillbaka. Alla 25 elever skrev att man vill börja tänka
mer på andra nu när man förstår hur mycket det kan betyda för människor runt
omkring oss.

Alla 25 elever är femton år, går sista terminen i grundskolan och har hela framtiden
framför sig. Ungdomar som ofta förminskas och undervärderas av vuxna. Ungdomar
som låter sig inspireras, påverkas och formas till att i framtiden vilja bidra till en bättre
värld. Och det är det här jag syftar på när jag pratar om en viktigare kunskap i ett
längre perspektiv.

Två videoklipp som kan förändra världen. 25 ungdomar som kan och vill göra det. Må
de aldrig förlora den lusten! Låt oss hjälpa åt för att hålla dem vid liv och låt oss sprida
det!

Nu vädjar jag till dig som är vuxen som kommer träffa dessa ungdomar från och med
nu och framöver - våga inte förstöra det här! För det är nog så det som kan få dessa ungdomar att sluta vilja och brinna, så är det vuxna som misströstar och förminskar dem. Och för framtidens och världens skull, håll elden vid liv!

Imorgon kommer minst 25 elever till tändas när jag gör om samma sak.

Platta eller laptop?

Allt fler skolor börjar inse att det är dags. Det är på tiden. Skolan måste moderniseras för att dagens unga ska få ut så mycket som möjligt. Vi kan inte längre tvinga dagens elever att anpassa sig till en nästan uråldrig skola - vi måste anpassa oss till dagens elever. Det borde inte vara ett dugg konstigt för en skola som vill sina elever det allra bästa ser till elevernas behov, den värld de lever i och växer upp i och framöver kommer verka i. Att det ändå är konstigt är bara dystert.

Men när man väl står där, planerar att digitalisera och modernisera skolan, stöter man på ett problem:
- Ska man välja platta (allt som oftast iPad) eller dator (allt som oftast laptop av diverse märken och operativsystem).
Beroende på vad det är för skola och vilka årskurser det gäller, skulle jag säga att valet inte behöver vara så svårt. Utan att raljera eller gå djupare i "dilemmat", har jag några punkter att framföra innan man väljer. Mina ord kanske inte betyder ett jota, men jag hoppas ändå att de kan få spela roll när du som skola ska välja. Eftersom jag själv är verksam på grundskolan så kommer det också att utgå därifrån.

1. Man måste tänka framåt. Gymnasiet ställer högre akademiska krav språkligt, vilket betyder att text blir allt viktigare. Allt fler gymnasier väljer laptop. Högstadieelever som är vana vid plattor kan få problem på gymnasiet.

2. Man kommer aldrig ifrån att plattor utan fysiskt tangentbord än så länge hämmar både den kreativa och noggranna skrivprocessen. En padda är en peka och trycka i första hand och en skrivmaskin i femtiosjunde hand.

3. I lägre årskurser kan en pladda vara utmärkt i vissa ämnen. I högre årskurser där text blir viktigare, kan jag se tydlig skillnad i kvalité på elevernas arbeten: det slarvas med allt från stora bokstäver, kommatering och disposition - någonting som blir viktigare på gymnasiet.

4. De flesta elever som jag sett "in action" skriver snabbare med fysiskt tangentbord. Självklart kan man vara kreativ med en platta, men min erfarenhet är att det handlar då mest om t.ex. bild, video och det estetiska - på bekostnad av språk, innehåll och text, vilket de flesta lärare trots allt bedömer.

5. Valet får ALDRIG handla om status och prestige! iPads och surfplattor är "inne", de liknar våra mobiltelefoner och är helt enkelt häftiga, coola och roligare att spela och titta på film på. De är smidiga att ta med, tar inte mycket plats i väskan och det "slår högre" att säga att man har en padda/platt än en laptop. Kanske på bekostnad av kvalitén av elevens skolarbete.

Det är lätt att se vad jag tycker och tänker och vad jag skulle satsa på om jag fick välja. För mig är paddor och plattor med pekskärm utan ett ordentligt tangentbord en "leksak", om än pedagogisk i många ämnen och syften. Men som språklärare tror jag mer på en laptop och att ändå kunna göra mina lektioner roliga och intressanta utan att "leka fram kunskap". Åtminstone i högre årskurser där språk, innehåll och resultat fortfarande är viktigt.

Självklart finns det både för- och nackdelar med både plattor och laptops. Men om jag får välja, skulle jag redan på högstadiet tänka mer "akademiskt" och mindre "lekstuga" - och då faller min röst på laptop/dator.

IKT-tips: Storehouse för iPad

Jag har fått nöjet att börja undervisa en pilotklass på skolan som använder iPad, någonting som jag är ganska obekant med sedan tidigare (Apple-produkter alltså). Klassen ska från och med nästa vecka bege sig ut på två veckors PRAO och jag tänkte skicka med dem en uppgift i engelskan. Eftersom skolan fortfarande håller på att bestämma vilken sorts 1:1 man ska satsa på till hösten, så har vi inte köpt in några appar som t.ex. KeyNote eller iMovie, vilket gjorde att jag behövde ett gratisalternativ.

Jag sprang på Storehouse- visual storytelling, på App Store och gillade vad jag såg. Det är enkelt, stilfult och utan massa krimskrams. Importera bilder och videoklipp, skriv din text och så är det klart. Uppgiften som klassen får är att under PRAO dokumentera med bild, text och videoklipp för att sedan skapa en presentation i Storehouse.

Min profilsida på Storehouse

Ett snabbt projekt som jag slängde ihop när jag introducerade klassen

Skärmdump från paddan på ett projekt jag gjorde tidigare

En till skärmdump

Här lägger du till bilder
Du kan enkelt skala dina foton som senare kan i paddan förstoras till fullstorlek

Lägg till text, tre olika stilar och varje med eget typsnitt.