"Fattar du inte, kan du lika gärna dra!"


Har tagit del av den examinationsuppgift jag förväntas göra för att klara kursen "Pedagogik och skola II" (eller något liknande "yada yada yada). Jag har hur mycket som, helst att säga om det här och att yada yada yada - men det som gör mig mest skogstokig nu är hur man fortfarande inom den akademiska världen lägger vikt på "språk och form". Som om innehållet är sekundärt - vilket det förmodligen också är i den akademiska världen.

Och det stör mig otroligt. När jag gick lärarutbildningen blev jag kuggad på en examinationsuppgift med orden att den inte "höll akademisk nivå". 

Man häpnar!

Så här i efterhand häpnar man. Så här i efterhand när man jobbat som lärare i 12 år, så häpnar man ännu mer. 

Om man tror att grunskolan behöver förändras - ja shit, då behöver ta mig fanken akademiska utbildninar också förändras. Och sluta hålla på med sitt akademiska trams. 

Kunskap är fint, vackert och enligt mig, bör den också vara tillgänglig för alla. Så är det inte idag. Det krävs i stort sett att du som läsare ska ha en akademisk utbildning och erfarenhet i det akademiska språket för att kunna förstå någonting i innehållet i en avhandling, uppsats eller vad fanken vad som helst. Det är ju inte konstigt att landet är uppdelat i "arbetare och akademiker"  när akademikerna på något sätt med tänder och klor kämpar för att "arbetarna" INTE ska ha tillgång till samma kunskap som de har. 

Jag tar det en gång till, aningen mer utvecklat:
Skillnaden mellan akademiker och icke-akademiker stärks av t.ex. ett akademiskt språk som gör att icke-akademiker aldrig någonsin kommer kunna bli akademiker. Om det nu är målet. Mål? Vafan!?

Kunskap och vetenskap borde vara tillgängligt för alla! De verkar ju trots för att sprida fakta och vetenskapliga belägg. Men det krävs att du är akademiker - eller nä... Jag är väl akademiker, men jag har svårt att ta till mig det som skrivs. Så det krävs att du är....är...smartare? Intelligentare? Lyckosammare? - än "icke-akademiker". 

Lyckosammare - jo jag tackar. Tänk att vi fortfarande dömer människor efter förutsättningar. För det är ju större chans att en ungdom som växer upp i ett akademiskt hem går vidare till högre studier än en "arbetaravkomma". Vi lägger en nivå som grundar sig i allt annat utom kunskap. Och vi gör kunskapen otillgänglig för en stor del av våra medborgare - med vilje. Med baktanke. Och med syfte?

Min 70-år gamle far berättade bara i helgen att han och hans bror liftade genom Europa (första gången jag fick veta det...). När de skulle ta sig från Malmö söderut, på 60-talet, väntade de i flera timmar. Tills dess att min far tog på sig sin studentmössa. Efter en kort stund fick de lift (far är den enda av fyra bröder i en småländsk familj som blev akademiker och därmed gjorde en klassresa. Född 1944).

Dagens samhälle, ett kunskapssamhälle som är helt fantastiskt - om man tillåter det att vara det. Och universiteten och högskolorna är  så efter, eller före, grundskolan och gymnasiet att de för i helvete måste börja förändras, de också.

Så, nu fick jag det sagt.