Mobilförbud i skolan borde förbjudas

Jag lyckades skapa lite debatt med en kort status på Facebook och post på G+, vilket då klart kändes roligt. Tänkte förtydliga lite och sammanfatta svar på frågor jag fått efteråt. Här är vad jag skrev:
" Jag kan inte jobba i en skola som förbjuder mobiler i klassrummet. Så är det. Sorry. För mig är ett mobilförbud ett ärende för "likabehandlingsteamet". Faktiskt. Alla vet, vuxna som unga, att mobilen spelar roll. Vill vi lärare lyckas med vårt uppdrag, ja då handlar det om anpassning. Och det är vad jag förmedlar. Anpassning, mobiltelefoni, modern teknik - det är framtiden. Läxor fyller INGEN funktion längre - det är pedagogen som är viktig! Skyll på mobiler, skyll på dagens teknik om du vill - men i slutändan handlar det om dig som en modern pedagog.
  Det är ditt val. Men shit - du som pedagog har en uppgift i att utvecklas som lärare och följa dagens utveckling!      Nog med att tänka att det var bättre förr, nog med att se dagens individer som de var fö 20 år sedan. Du måste hänga med, du måste sätta dig in i och du måste anpassa DIN undervisning efter hur det ser ut idag! Det är din uppgift - att föra samhället framåt.
  Det finns för många lärare som inte ser det. Och så länge det sker, ja, då kommer vi halka efter i idiotiska mätningar som PISA.

Förtydligande 1 
Problemet som jag ser det är brist på både vilja och insikt i vikten att anpassa sig till samtiden. Och samtiden, resultatet av den värld vi lever i, är ytterst tydlig bland våra barn och unga. Att blunda för verkligheten är för mig förnekelse och ett tecken på oförmåga att anpassa sig, någonting som borde ligga i varje pedagogs intresse. Vi kan inte anpassa 30 ungdomar i en klass till ett gammalt och förlegat tänk - vi måste anpassa vår pedagogik, vår syn på utbildning och utveckling.
Jag hade i jul en hetsk diskussion med min syster runt att min nioåriga systerdotter är sist ut att ha en mobil i klassen (bekräftat). Både syrran och svågern är lärare och jag undrar om det finns ett samband - oförmåga att se samhällsutvecklingen och ihärdigt hålla ut så länge som möjligt innan barnen ska få bli en del av dagens samhälle (där det inte är för inte som små barn växer upp med paddor i händerna).
Finns inte kunskapen, vilja eller orken från pedagoger att jobba med ny teknik, som mobilen är och inte bara paddor, datorer och projektorer i klassrummet, tycker jag det är helt rätt att hålla dem borta. Men det måste göras av rätt anledning och att se ny teknik som direkt hotfull för skolan - det är fel anledning.
Men vår största utmaning tror jag är att istället för förbud och att ständigt se hinder, är att anpassa och tänka om och rätt vad gäller vårt klientel - och att förneka detta klientel ny teknologi som blivit en del av samtiden - det strider direkt emot min syn på barn, utbildning och samhället. 
Skolan måste se att utveckling och utbildning går hand i hand och då måste man anpassa sig till samtiden. Det måste bli en självklarhet. 


Förtydligande 2
  Gårdagens text om att jag inte på något sätt står bakom eller håller med förbud mot mobiltelefoner i klassrum, så finns det även en metafor i "mobiltelefoner". I grunden handlar det om en ovilja och okunskap från skolan och lärare att se att den moderna samtiden inte kan eller bör hållas utanför klassrummet och ett förbud mot detta strider mot allt jag står för och min syn på utbildning, skola och utveckling. 
  Att problematisera mobiltelefoner är ytterligare ett tecken på en skola, en syn på utbildning, elever och barnen som måste förändras. Skolan kan inte längre kriga mot samtiden - skolan måste bli en del av den. Utbildning och utveckling måste gå hand i hand och skolan, den skola jag vill verka i och för, så ska den vara ledande. 
  När jag gick i skolan var det stökigt utan mobiltelefoner, elever fokuserade inte utan mobiltelefoner. I slutändan handlar det om läraren, pedagogen och skolan. Vi kan inte längre tro att "våra barn måste lära sig att handskas med mobiltelefonerna" - de är uppväxta med dem! Problemet ligger hos lärare, skola och syn på människor och utveckling. Att säga att "de måste lära sig" är att förneka det samhälle vi alla är en del av och vi borde i så fall alla känna oss som hycklarare. 
  Det alla lärare idag borde tillägna tid åt är inte hur man kan stävja en ungdom som växer upp i ett samhälle som vi äldre skapat - utan hur vi kan använda, utnyttja och framför allt, lära oss att bli en del av det och anpassa vår undervisning till den tid våra små lever i. 
  Frågan vi ska ställa oss är "Hur kan vi i ett modernt samhälle få moderna elever att fokusera på kunskap och utveckling?"  - och det är INTE genom förbud av någonting som hör samtiden till. Det handlar om anpassning, om utbildning och utveckling för oss som lärare.

Där, jag sade det. Igen.