Projekt “Sommarprat”
Inledning och hur det började
Till en början tänkte jag att det här projektet, så som jag gör det, kunde få bli mitt som svensklärare “singnaturprojekt”, men jag har tänkt om där. Det finns säkert fler lärare i riket som gjort samma sak och det är i så fall fantastiskt. Jag tänkte dock dela med mig av ett projektarbete som blivit så mycket mer än “svenska” - som har blivit ett uppvaknande för både elever och lärare och vuxna. Men det är inte utan försiktighet och lyhördhet det kan ske. Men när det fungerar så kan en vecka förvandlas till så mycket mer än en svenskalektion - det blir livskunskap.
Sommaren 2012 blev Sverige överraskat av elitidrottaren Anja Pärsons modiga “Sommar i P1”. Radioprogrammet i sig är ett av Sveriges mest älskade radioprogram med miljoner lyssnare varje dag. När man frågar ungdomarna blir de förvånande - ett program i stort sett utan musik, bara massa prat? Med Anja Pärsons fantastiska program som förlaga (hon fick nys om det och skickade en videohälsning till mig och mina elever) skred jag till verket. Och resultatet blev överraskande och över alla förväntningar.
Projektet
Så här har projektet sett ut elevmässigt
- Skriva och bearbeta ett manus
- Ge och få respons och kommentarer från klasskompisar och lärare
- Inspelning
- Uppspelning
* Inspelat ska programmet vara minst tre minuter
* Två låtar ska presenteras och ska vara genomtänkta val. Ca 30 sekunder av låtarna ska vara med.
* Möjlighet finns att hålla programmet "live" (uppläst, talat) om tekniken begränsar.
* Projektet bedöms på det skrivna manuset samt slutresultatet (tal).
* Innehåll: det ska handla om någonting eleven kan äga och göra personligt. Det behöver inte vara om livet, det kan lika gärna handla om drömmar och intresse, men "jaget" ska vara tydligt.
* Tidsåtgång: ca tre två till tre veckor för manusskrivande, respons och bearbetning. Ca en vecka för inspelning.
Tekniken
Det som kan strula är det tekniska. Här måste jag dock ödmjukt böja mig inför den kunskap och lust att hjälpa andra som ungdomar besitter. Det finns olika lösningar på hur det kan göras:
* Soundcloud (mobilapp till de flesta mobilsystem) - eleverna använder sina mobiler för inspelning eller webbplatsen och då med mikrofon. Genom sitt konto på Soundcloud kan elever och jag "följa" varandra och det blir lättare att spela upp och bedöma då programmet finns sparat i molnet.
* Röstinspelare på mobiltelefoner - eleverna använder mobilen, spelar in och sedan delar filen med mig. Här kan finnas vissa komplikationer beroende på mobil och operativsystem. För iPhone behövs ofta tredjepartsprogram (iTunes).
* Datorprogrammet Audacity eller liknande gratisprogram.
Jag har ofta blivit glatt förvånad över den kreativitet som ungdomarna besitter. På egen hand har många själva lagt in musik, ljudeffekter, bakgrundsljud etc och i varje klass har det funnits flera elever som är villiga att visa och hjälpa sina klasskamrater.
Tekniken kan vara ett hinder, men behöver inte vara det. Låt eleverna använda sina smarta mobiler och låt dem kanske ibland under inspelningen, ta med sig jobbet hem för att använda sin egna teknik. Slutresultatet är det som i slutändan bedöms.
Uppspelning/redovisning/framförande
Det här är stunderna då magin visar sig. För mig har det blivit stunder av gråt, skratt och eftertanke. En klass bjöd in alla föräldrar till en kväll med Öppet hus - rörda föräldrar fick ta del av, och lära känna sidor av sina barn de inte kände, saker som vi vuxna glömmer att barn och ungdomar funderar över. Andra klasser har suttit samlade i klassrummet med fika, andra har valt att lyssna på varandra under lägerskola, vid en öppen eld när mörkret lagt sig.
Efter varje program har jag sagt någonting. Det kan vara kommentarer om innehållet, framförandet eller en liten intervju med eleven. Det har hänt att jag inte kunnat kommentera alls, utan istället brustit ut i gråt - någonting som jag inte skäms över eller ens kan hjälpa. För var så säker, du kommer få lyssna till unga människor som inget hellre vill än att dela med sig av sina berättelser. Och de är starka, svåra, vackra, roliga och känslosamma.
Var förberedd
Jag kan inte trycka på den här biten tillräckligt. Ibland måste du som vuxen och lärare kanske styra eleverna och verkligen få dem att tänka på innehållet både en och två gånger. En frågar att ställa är: "Du måste kunna känna att det du pratar om är någonting du vill och kan berätta för andra - kan du det?"
För saken är den att du kommer få lyssna till ungdomar som berättar om saker som är svåra och tunga, men ack så viktiga. Du behöver vara förberedd på att det kan svänga, från en elev som pratar om sitt idrottsintresse till nästa elev som berättar om när pappa gick bort i cancer eller hur hen tänkt ta livet av sig flera gånger.
Jag upplever att lärare och vuxna ofta räds svåra frågor i klassrummet och är du en sådan lärare, anpassa då uppgiften till någonting du kan stå för och känner är okej för dig. Men jag kan också rekommendera att "dyka ned i en värld och en tid" som vi vuxna behöver påminnas om.
En sak är säker. I en trygg klass kan det här projektet resultera i en ännu tryggare samvaro, ännu bättre dynamik och fantastiska ögonblick då barn och ungdomar får kunskap om livet som jag som vuxen och lärare redan har glömt att de behöver.
Lycka till!
Posted via Blogaway
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar