IKT i skolan - det är inte längre ett val

Jag är av naturen en person som tillåter mig själv att byta åsikt lite titt som tätt och det är ingenting jag skäms för. Tvärt om tror jag att det visar på att jag är en lyhörd tänkare som stöter och blöter och funderar och analyserar. Du som följer mig på Twitter eller har nätverkat med mig en tid vet att jag svänger i uppfattning och det ganska ofta. Lyhördhet är en god egenskap och någonting som också är utvecklande.
  IKT i skolan är ett typiskt exempel där jag ofta kan känna mig förvirrad och splittrad och det jag tänker idag behöver inte vara samma som jag tänker imorgon - men det är en del av och en viktig faktor i ett utvecklingstänk. Jag ämnar ändå försöka sammanfatta mina tankar om IKT i skolan som de ser ut just idag och i största möjliga mån välja de grundtankar jag har. 

1. Skolan måste utbilda moderna elever i en modern värld med moderna metoder.
  Det säger sig självt. En institution som har som uppdrag att utbilda och utveckla för framtiden måste vara en del av den. Eller åtminstone nutiden. Där är vi inte. Fortfarande år 2013 är det en oroväckande stor del elever som när de går in i en skola hamnar i en miljö som den var för tjugo trettio år sedan och förväntas där lära sig inför framtiden. Visst, det fungerar och de flesta elever kommer ut ur skolan och växer upp till utmärkta medborgare. Men frågan är hur länge det håller. Den värld vi ber våra unga att ta över är en högteknologisk digital värld och det är ett måste att man förbereds inför denna i en miljö som reflekterar verkligheten.
 
2. En dator till varje elev är ett naturligt steg mot en modern skola
  Idén med en dator till varje elev, 1-1, har från första början varit ett sätt att anpassa skolan till den moderna världen och bedriva undervisning genom moderna metoder. Det som är viktigt att förstå här är att dagens elever knappast behöver genomgå en förändring (de har trots allt vuxit upp med tekniken) eller förändra sitt sätt att lära - de som måste förändras är skolan och pedagogerna som måste förändra sitt sätt att lära ut och det är den svåraste biten.
  Jag har inte varit en ihärdig förespråkare av 1-1 just för att det krävs en hel del för att det ska fungera. Därför är jag försiktig med att föreslå det för någon som undrar eftersom det handlar om en stor kostnad för skolorna och vill det sig illa, även en nedgång i undervisningskvalité. 1-1 är ett lämpligt sätt att modernisera skolor och undervisning, men moderniseringen måste börja någon annanstans - hos pedagogen. Många av de skolor som satsar på 1-1 går det säkert bra för, men minst lika många skulle jag tro, misslyckas och man tvingas utvärdera och komma fram till att man gjort fel från början.
  Jag är av den bestämda uppfattningen att det är nödvändigt att innan en skola satsar pengar på 1-1, måste hela lärarkåren vara med på tåget genom att vara väl förberedda (fortbildning) och förstå meningen med satsningen (nytt tänk). Innan detta är gjort ser jag ingen anledning att satsa pengarna.
  Däremot är det också viktigt att tillägga att tiden då man kan välja att satsa eller inte, snart är förbi. 1-1 är ett naturligt steg mot en modern skola för moderna elever och det borde således ligga högt i listan över förändringar hos varje skolledare.Självklart följer också satsningar på att fortbilda och förbereda pedagogerna inför den moderna skolan.

3. När lärarna får allt mindre tid för eleverna är tekniken ett nödvändigt verktyg
  När jag ska förklara hur komplext läraryrket är brukar jag jämföra en lärare med en datorprogrammerare. Medan programmeraren använder en dator och kanske tre till sex olika programmeringsspråk, måste läraren läraren använda 100 datorer och lika många olika programmeringsspråk och då tänker jag på varje elev som man undervisar som en dator med ett eget språk. Ingen elev är nämligen den andra lik, alla har olika sätt att tänka, fungera, lära och olika förutsättningar att ta emot information och använda den. En dator gör som du säger enligt de parametrar du anger.
  Den dator eller platta vi sätter i händerna på våra elever är mycket begränsade och kommer aldrig kunna ersätta en lärare. Ett fel som jag tror många gör är att man tänker att tekniken undervisar eleverna och därmed kan läraren ta ett steg åt sidan. Undervisningen står läraren fortfarande för och tekniken måste ses som ett läromedel och ett verktyg och inte någonting som ersätter lärarens undervisning. Datorn kan nämligen inte bedöma kunskap, ha koll på kriterier eller ens individanpassa till varje elev, något som en duktig lärare kan.
  Men i takt med att lärarna får fler arbetsuppgifter utanför klassrummet och allt mindre tid för att undervisa eleverna, blir tekniken viktig. Även om den inte kan anpassa sig själv efter eleven, så kan eleven och läraren anpassa tekniken så att varje elev får största möjliga nytta av den. Då krävs det att läraren vet hur detta går till och vet man det, är tekniken mer eller mindre nödvändig för en lärare som fortfarande vill kunna bry sig om sina elever och deras skolgång.
  Lärarens otroligt viktiga roll i undervisningen kan illustreras med ett moment som "Retorik och muntligt framförande", som jag hade med en nia i våras. De elever som valde att klara sig på egen hand och skriva och bearbeta sitt tal, nådde medelmåttiga resultat. Men de elever som hade ständig kontakt med mig, bad om hjälp, tips och råd, nådde högre och högsta resultat. Det här kan också ses som en skillnad mellan teknik och läraren - teknik kan hjälpa eleverna en bit, medan läraren som vet vad som krävs, som kan individanpassa sin undervisning för varje individ, kan hjälpa eleven ännu längre. Därför är också lärarens roll i klassrummet odiskutabel - den gör skillnaden för varje individ och varje elev och får aldrig någonsin stå tillbaka för någonting annat.


  IKT i skolan är snart inte någonting skolor kan välja att ha eller inte ha. Om skolan ska följa de nya läroplanerna kan man inte längre stå utanför. Förutom att vara en del av att modernisera och anpassa skolan till dagens samhälle är det också en hjälp och ett stöd för lärarens undervisning och elevens inlärning. I en tid då vi också blir allt mer stimulansberoende för att åstadkomma saker är det ovärderligt. Grundskolan må vara obligatorisk, men att lära sig frivilligt. Med teknik, en modern arbetsmiljö, kan vi locka och stimulera till utveckling och kunskap. Frågar du mig kan bristen på teknik i skolorna vara det största hotet mot dagens skola och mycket väl den största anledningen till varför den svenska skolan under en tid sett sjunkande resultat. Är teknik räddningen? Nej. Räddningen ligger i ett nytt modernt tänk och med den kommer tekniken in naturligt, samt lärare, skolledare och politiker som förstår att dagens moderna elever måste få utvecklas i en modern skola som är navet i en modern värld.